huset som rut glömde

hanna.
nior som sökte till viktor rydberg och jag minns den där dagen, min egen dag, så väldigt väl. och det var fint att få dela nervositet och förhoppningar och farhågor med människor som kanske kommer tillbaka i augusti.
nu: dämpa provångesten med sömn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0